Del 6: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tar till specialpedagogiska metoder och städar i sina dokument

Vetenskaplig kunskap och ett källkritiskt förhållningssätt ska stimuleras i skolans verksamheter

Enligt skollagen ska skolan i Sverige drivas på en vetenskaplig grund och utgå ifrån forskning eller annan systematiskt insamlad kunskap. Skolan ska även stimulera till ett källkritiskt förhållningssätt. I min föregående granskning gick jag igenom hur den Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) beskrev och förklarade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och adhd på sin hemsida. Man presenterar där både beskrivningar av och förklaringar till vad de anser att NPF och adhd är för något. Där finns också speciella så kallade studiepaket om NPF och adhd där avsikten är att man ska lära sig mer om området. Det material om NPF och adhd som myndigheten presenterar ligger som en grund för hur skolan ska arbeta med specialpedagogiska insatser för att hjälpa de barn som har problem med att klara skolan på grund av NPF och/eller adhd.

Det jag gjorde i min föregående granskning var att sammanställa ett antal av de påståenden om NPF och adhd som gjordes på SPSM:s hemsida. Jag kontrollerade vilka källor som angivits för dessa påståenden och på vilket sätt man arbetat källkritiskt. Granskningen visade att SPSM till viktiga delar påstod förhållanden som att de skulle utgöras av fakta, men när jag kontrollerade de källor de hänvisade till så visade det sig att dessa inte innehöll någon källa till det som påstods. SPSM påstod alltså en sak och som källa till detta hänvisade man till underlag som faktiskt inte gav stöd för det som påstods. I sig ett mycket intressant sätt att arbeta källkritiskt men kanske inte riktigt vad man vanligtvis menar med detta arbetssätt.

Jag samlade mina frågor om vetenskapliga källor i ett mejl som jag skickade till SPSM:s officiella mejladress. Efter en tid fick jag ett svar som inte innehöll en enda vetenskaplig källa som svar på mina frågor. Man hänvisade i stället till att man arbetar på uppdrag från Riksdagen och att man följer regeringsuppdrag och styrande dokument från deras uppdragsgivare. Men det var ju inte alls det jag frågade om. Jag frågade om vetenskapliga källor eftersom de på sin hemsida beskriver det som att det är vetenskapligt underbyggd kunskap som de presenterar där. Men de kunde alltså inte presentera en enda vetenskaplig källa för sina påståenden på hemsidan. Noterbart var också att svarsmejlet inte var undertecknat av någon person. Så vem skrev det?

Motsvarar NPF det engelska begreppet NDD?

Enligt Socialstyrelsens riktlinje för utredning och behandling av adhd ska det amerikanska psykiatriska sällskapets diagnosmanual DSM-5 användas. Namnet för den grupp av funktionsnedsättningar som adhd tillhör är enligt DSM-manualen Neurodevelopmental disorders (NDD). När jag gjorde min ursprungliga genomgång av SPSM:s hemsida i slutet av november 2023 kunde man läsa följande på sidan 2 i deras Referensdokument ”NPF i grundskolan”, ett dokument som var daterat 2023-01-16 och som kunde laddas ner från hemsidan:

”Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, är det svenska samlingsnamnet för en grupp olika tillstånd och funktionsnedsättningar. Det engelska begreppet är Neurodevelopmental Disorders (American Psychiatric Association, 2013).”

Det man hänvisar till är alltså den diagnosmanual (Diagnostic and Statistical Manual for mental disorders; DSM) som tagits fram av det amerikanska psykiatriska sällskapet. 2013 gavs den 5:e versionen ut (kallad för DSM-5). SPSM skriver alltså att de diagnoser för olika funktionsnedsättningar som ingår i det som de har valt att benämna för ”neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” (NPF) är desamma som de som ingår i det som DSM-5 benämner för ”Neurodevelopmental Disorders” (NDD). NPF är helt enkelt är det svenska namnet för NDD enligt SPSM.

Ur ett vetenskapligt perspektiv är detta fullt rimligt, och kanske inte bara fullt rimligt utan egentligen det bästa man kan göra. Genom att koppla den term som SPSM använder – NPF, och därigenom de diagnoser man anser hör dit – till det etablerade DSM-systemet skulle det som SPSM skriver kunna vila på en gedigen vetenskaplig grund. Resonemangen och slutsatserna skulle då kunna gå att relatera till den stora internationella forskningen som görs och har gjorts på diagnoserna inom paraplyet NDD. En av diagnoserna inom den större kategorin NDD är till exempel adhd.

Det jag visade i min granskning var, att det SPSM sen skriver om NPF och adhd på hemsidan inte alls stämmer överens med det som står i DSM om NDD och adhd. En central punkt i min kritik var därför, att om de anser att NPF i själva verket är detsamma som NDD varför följer de då inte det som står i DSM? Det är väl bara att läsa in sig på DSM-systemet och se till att de följer DSM-systemet så att texten därigenom blir korrekt visavi den källa de anger. Men det gjorde SPSM inte. De framförde i stället en lång rad påståenden som inte var korrekta om man utgår ifrån kategorin Neurodevelopmental disorders och DSM-systemet som sin källa.

Man kanske då kan tycka, i rimlighetens namn, att om SPSM nu får det påpekat för sig att det som de skriver på hemsidan inte stämmer överens med DSM att de då vinnlägger sig om att korrigera texten på hemsidan och i sina dokument så att det blir korrekt och i överensstämmelse med den källa de anger. Har SPSM gjort det?

Det som visade sig när jag gjorde en förnyad genomgång av SPSM:s hemsida oktober 2024 var att de faktiskt gjort en synnerligen viktig förändring. För att förstå vidden av denna förändring behöver jag visa ett lite mer fullständigt urklipp ur dokumentet jag citerade ovan, nämligen det som heter Referensdokument ”NPF i grundskolan”, daterat 2023-01-16. På sidan två i detta dokument stod i oktober 2023 följande:

SPSM ändrar och städar i dokumentet

När jag gör min förnyade genomgång i november 2024 går motsvarande dokument att ladda ner från hemsidan. Det heter fortfarande "Referensdokument ”NPF i grundskolan” och är fortfarande daterat 2023-01-16. Man borde ju då kunna utgå ifrån att det är samma dokument det rör sig om, men icke. Tittar man på motsvarande stycke på sidan 2 står i det dokument som kan laddas ner idag i stället:

Som framgår är alltså den noterbara skillnaden mellan texterna den att SPSM helt enkelt plockat bort hela stycket som anger att neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är det samma som Neurodevelopmental Disorders (NDD) i DSM-5. Det som alltså har hänt, möjligen som en följd av att jag skickade in min frågor om hur deras användning av begreppet NPF relaterar till NDD-begreppet enligt DSM-5, är att SPSM helt enkelt tar bort informationen om relationen mellan NPD och NDD. Man tar alltså bort att det som de benämner för NPF är det samma som NDD i DSM-systemet. Därigenom tar de också bort länken till etablerad forskning och vetenskaplig kunskap. Det SPSM nu skriver om NPF och adhd på sin hemsida blir då fritt påhittade påståenden utan rimlig kontakt med vetenskaplig forskning. Detta eftersom de inte kunna presentera en enda vetenskaplig källa för de påståenden som de för fram som min tidigare granskning visade.

Som forskare, ska man skratta eller gråta, eller kanske uppgivet finna sig i flummet?

Ur ett vetenskapligt perspektiv borde det enda rätta vara att SPSM hade ändrat sin text så att den stämmer överens med hur man arbetar inom etablerad forskning, det vill säga så att det som de skriver stämmer överens med vad som står i DSM-5. I stället stryker SPSM att det skulle finnas en koppling mellan det som de skriver om NPF och det som i DSM-systemet kallas för Neurodevelopmental disorders (NDD).

Kvar på hemsidan blir alltså påståenden om neuropsykiatri och adhd utan vetenskaplig förankring, påståenden som går stick i stäv med etablerad internationell forskning och påståenden som de inte kan eller vill ge vetenskapliga källor till. Även här är alltså hyckleriet närmast totalt.

Det talas ju ibland om ”flumskolan” i Sverige. Det kanske borde bli dags att också skriva om flummyndigheterna som styr den svenska skolan. Om SPSM nu klipper banden till DSM-systemet, och därigenom till internationell forskning, blir det enda de har kvar på sin hemsida en radda pseudovetenskapliga påståenden som de inte kan eller vill ge vetenskapliga källor till – är inte det flum? Hur ska man kunna få en skola som vilar på en vetenskaplig grund när inte ens de styrande myndigheterna klarar av att göra det i sitt eget arbete? Och hur ska skolmyndigheterna kunna stimulera till ett källkritiskt förhållningssätt när de själv inte verkar ha en aning om vad detta är – det är i alla fall inte att ändra i dokument på ett sådant sätt att det helst inte ska märkas.

Ytterligare intressant är att båda dokumenten – det jag ursprungligen laddade ner i november 2023 och det jag laddade ner i december 2024 – har exakt samma titel och utgivningsdatum. Är det ens tillåtet att gå in i ett tidigare publicerat dokument, ändra i det och sedan återpublicera det utan att ange att det har ändrats och utan att ange ett nytt publiceringsdatum? SPSM kan tydligen göra det. De städar i sina dokument utan att det ska märkas att de ändrat något. Det är tur för mig att jag har båda dokumenten sparade om någon vill granska detta närmare.

Vi närmar oss den politiska nivån och de styrdokument som förefaller viktigast

Som både granskningen av Skolinspektionen och nu Specialpedagogiska skolmyndigheten visar väger politiska styrdokument tyngre än sedvanlig vetenskaplig kunskap, användandet av vetenskapliga källor och ett vetenskapligt källkritiskt förhållningssätt. En av de politiska dokument som de angett som källa går inte ens att få tag på men förefaller enligt länken som anges endast vara ett pressmeddelande – som vetenskaplig källa!

Nästa granskning i serien blir ett försök att spåra detta pressmeddelande för att se vad det egentligen innehåller. Jag ska också försöka nå ansvariga politiker för att höra vad de anser om skolmyndigheternas arbete efter ”bästa möjliga vetenskapliga kunskap” och ett källkritiskt förhållningssätt utifrån vad denna granskningsserie hittills visat.