EXIRIS GRANSKAR

Under senare tid har allt mer uppmärksamhet riktats mot den typ av företeelser som brukar kallas för konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens. Det har också lyfts fram att det moderna samhällets sätt att skydda sig mot konspirationsteorier och desinformation är att kräva vetenskaplighet och att säkra källor för påståenden och information kan redovisas.

Detta låter ju förtroendegivande, men fungerar det i praktiken i dagens Sverige? Både i massmedia och på olika myndigheters hemsidor och i deras rapporter beskrivs och förklaras vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och AD/HD är för något. I enlighet med deras egna utsagor borde man förvänta sig att det som skrivs är noggrant faktakontrollerat och att säkra vetenskapliga källor finns för det som påstås. Exiris och Tomas Ljungberg går igenom vad som skrivits om neuropsykiatri och AD/HD i olika media och i skrifter från myndigheter för att ta reda på om säkra källor kan redovisas för det som påstås. Resultaten är närmast sensationella. Frågorna som ställts om källor och svaren som erhållits från respektive part som granskats redovisas under denna flik på Exiris hemsida.


Del 1: Om konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens

Vår serie av granskningar, som kommer att utökas allt eftersom, inleds med ett inledande mer teoretiskt avsnitt om konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens. Betydelsen av begreppet narrativ introduceras för att förstå grunden för hur diskussionen om neuropsykiatri och AD/HD förs idag i Sverige. De granskningar som allt eftersom kommer att redovisas utgår ifrån den teoretiska grund som presenteras i detta avsnitt.


Del 2: Bedriver Dagens Nyheter (DN) kvalitetsjournalistik?

I detta avsnitt granskas hur DN beskriver och förklarar begrepp såsom AD/HD och neuropsykiatri. Det granskas också vilket vetenskapligt underlag DN utgår ifrån när de använder dessa begrepp på det sätt som de gör. Frågan som ställs mot slutet av granskningen är huruvida DN verkligen bedriver den kvalitetsjournalistik som de själva anser att de gör.


Del 3: ADHD-epidemin och Socialstyrelsens faktaresistens

I denna granskning har undersökts vilka källor som Socialstyrelsen utgått ifrån för de påståenden om adhd som går att läsa om i deras nyligen utgivna skrift: "Vård som inte bör göras - Följsamhet till nationella riktlinjer". Som framgår av granskningen uppvisar Socialstyrelsens, tvärt emot sina egna riktlinjer, en noterbar faktaresistens.


Del 4: Är Skolinspektionens beskrivningar av ADHD, NPF och NPS vetenskapligt underbyggda?

I denna granskning har undersökts hur väl Skolinspektionens beskrivningar av begreppen ADHD, NPF och NPS är vetenskapligt underbyggda. Som framgår av granskningen redovisar de överhuvudtaget inga vetenskapliga källor för sina påståenden.