EXIRIS GRANSKAR
Under senare tid har allt mer uppmärksamhet riktats mot den typ av företeelser som brukar kallas för konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens. Det har också lyfts fram att det moderna samhällets sätt att skydda sig mot konspirationsteorier och desinformation är att kräva vetenskaplighet och att säkra källor för påståenden och information kan redovisas.
Detta låter ju förtroendegivande, men fungerar det i praktiken i dagens Sverige? Både i massmedia och på olika myndigheters hemsidor och i deras rapporter beskrivs och förklaras vad neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och AD/HD är för något. I enlighet med deras egna utsagor borde man förvänta sig att det som skrivs är noggrant faktakontrollerat och att säkra vetenskapliga källor finns för det som påstås. Exiris och Tomas Ljungberg går igenom vad som skrivits om neuropsykiatri och AD/HD i olika media och i skrifter från myndigheter för att ta reda på om säkra källor kan redovisas för det som påstås. Resultaten är närmast sensationella. Frågorna som ställts om källor och svaren som erhållits från respektive part som granskats redovisas under denna flik på Exiris hemsida.
Vår serie av granskningar, som kommer att utökas allt eftersom, inleds med ett inledande mer teoretiskt avsnitt om konspirationsteorier, desinformation, fake news och faktaresistens. Betydelsen av begreppet narrativ introduceras för att förstå grunden för hur diskussionen om neuropsykiatri och AD/HD förs idag i Sverige. De granskningar som allt eftersom kommer att redovisas utgår ifrån den teoretiska grund som presenteras i detta avsnitt.
I detta avsnitt granskas hur DN beskriver och förklarar begrepp såsom AD/HD och neuropsykiatri. Det granskas också vilket vetenskapligt underlag DN utgår ifrån när de använder dessa begrepp på det sätt som de gör. Frågan som ställs mot slutet av granskningen är huruvida DN verkligen bedriver den kvalitetsjournalistik som de själva anser att de gör.
I denna granskning har undersökts vilka källor som Socialstyrelsen utgått ifrån för de påståenden om adhd som går att läsa om i deras nyligen utgivna skrift: "Vård som inte bör göras - Följsamhet till nationella riktlinjer". Som framgår av granskningen uppvisar Socialstyrelsens, tvärt emot sina egna riktlinjer, en noterbar faktaresistens.
I denna granskning har undersökts hur väl Skolinspektionens beskrivningar av begreppen ADHD, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och neuropsykiatriska svårigheter (NPS) är vetenskapligt underbyggda. Som framgår av granskningen redovisar de överhuvudtaget inga vetenskapliga källor för sina påståenden om NPF och NPS.
I denna granskning undersöks hur väl Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) arbetar utifrån bästa möjliga vetenskapliga kunskap och hur de arbetar med källkritik. Som framgår av denna granskning kan eller vill SPSM inte redovisa några som helst vetenskapliga källor för det som de påstår på sin hemsida. De redovisar även källor för vissa påståenden där det som källan påstås visa inte finns med i källan när den i sin tur granskas noggrannare.
Denna granskning är en fortsättning av del 5. Där visade jag att Specialpedagogiska skolmyndigheten framför påståenden på sin hemsida som om det vore fakta, men när vetenskapliga källor efterfrågades kunde eller ville de inte presentera en enda källa. I denna granskning gräver jag djupare i hur SPSM använder begreppet neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) och att det skulle motsvara begreppet neurodevelopmental disorders (NDD) i DSM-5.
Denna granskning är en fortsättning och fördjupning av de tre föregående granskningarna. Det som framför allt granskas är hur begreppet neuropsykiatriska svårigheter (NPS) har kommit att börja användas av skolmyndigheterna och på vilken vetenskaplig grund det vilar. Som framkom i granskning 4 föreföll ett pressmeddelande vara viktigt som källa och här redogörs för vad detta pressmeddelande egentligen innehöll.
